När den här bilden togs över Edebäck fanns det fler mjölkbönder i Värmland än det fanns i hela Sverige år 2000. Genomsnittsbesättningen har under samma tid gått från 5 kor till 60 kor. Nu drygt ett decennium senare är antalet mjölkgårdar åter mer än halverade och genomsnittsbesättningen snart dubblerad. Men mjölkgårdarna av den storleken ligger inte i Klarälvdalen. Vi har förvisso fått fler köttdjur i landskapet men det kompenserar inte långt när bortfallet av mjölkkor så betestrycket av nöt har minskat avsevärt.
Lägger man sedan också till att spannmålsproduktionen till stora delar upphört i dalgången så blir det mycken areal över. En beräkning som gjorts pekar på att hälften av jordbruksarealen övergått till igenväxning i dalen. Produktionsslaget äng har upphört helt. Med ängens och hagarnas försvinnande hotas också en mångfald av örter som fanns i landskapet.
Nu är det dags att vända utvecklingen!
Öppna landskap och betesdjur är en förutsättning för flertalet arter inom flora och fauna, flera av dem starkt hotade och som har Klarälvdalen som huvudsaklig biotopområde. Omgivningarna blir också än vackrare, vilket både vi mår bra av och våra gäster uppskattar – vilket förutspås få en ökad turism till följd. Lokal matproduktion bidrar också till minskade transporter och ger på lång sikt en ovärderlig grundtrygghet då den globala befolkningen ökar och matförsörjningen med tiden kommer kräva all jordbruksmark i anspråk.